
A var i stockholm och skulle komma hem samma kväll, och jag funderade ett tag om jag skulle ringa honom och berätta. Men efter en stunds övervägande kom jag fram till att det här inte var någonting man berättade över telefon!
Jag hade misstänkt att jag var gravid i nästan två veckor, men efter ett par negativa test veckan innan gav jag upp förhoppningarna och hade nästan sutat tänka på det. Jag vet inte vad det var som ändå fick mig att göra det där testet i går kväll... Kvinnlig intuition antar jag. Men testet igår gav mig inget direkt resultat... Jag gjorde det, men väntade för länge med att läsa av resultatet och vågade därför inte tro på det tunna strecket som pekade mot en graviditet. Jag kom ihåg att hornomnivån var som högst i morgonurinen och bestämde mig därför att gör ett till test morgonen efter. Den gången visade det att jag verkligen var gravid. Strecket var svagt, men efter att ha läst bruksanvisningen visade det sig att det ändå var positivt!
När A kom hem på kvällen och vi gick och la oss för att sova berättade jag nyheten för honom. Han blev lite orolig, och behövde lite tid att smälta det hela... Han hade ju precis som jag antagit att det var falska signaler när de förra testerna var negativa. Vi bestämde oss för att gå till barnmorskan dagen efter och göra ett test till där, för att vara på den säkra sidan...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar