Star Games - Lördag

På lördag spenderades först några timmar på Spital Uster. Har fått händer och fötter stora som ballonger på bara några dagar och svullnaden vill inte gå ner under nätterna heller. Har svårt att knyta näven för allt vatten och de enda skor jag får på mig är crocksen även om det också är knappt. Dom kontrollerade att jag inte drabbats av havandeskapsförgiftning eller något annat, men allt såg fint ut! ”Rör på dig mycket så blir det kanske lite bättre” sa dom…

Efter Spital åkte vi hem och gjorde oss i ordning. Sedan hämtade Rolfs fru oss och skjutsade oss till Bachofen. Anton hade nämligen glömt sitt busskort där. Han har varit riktigt tankspridd nu i ett par veckor. Klubban har blivit kvar på hallen 3 gånger på 5 träningar, busskortet har han glömt på jobbet och mobilen och iPoden har han glömt både hemma och på jobbet.

Vi åkte vidare in till Zürich med tåg och därifrån vidare med spårvagn till sahlsporthalle. Vi kom fram lagom till andra perioden av dam-matchen och World Stars ledde då med 2-0. Matilda spelade och vi såg matchen tillsammans med Johan, Olle och Linn. Tillslut vann världsstjärnorna över det schweiziska landslaget med 5-2.

Johan, Olle & Linn

Efter damernas match gick vi till Sihlcity, ett jättestort köpcentra som låg på andra sidan vägen. Där åt vi på Burger King och fördrev tiden ett tag. Anton var tvungen att gå eftersom dom hade samling, men jag, Johan, Olle och Linn blev kvar ytterligare 1 timme.

När vi sedan gick tillbaka till Hallen träffade vi Matilda och hon följde med oss upp på läktaren. Milla, Karas tjej, var också på väg så vi höll en plats åt henne också. En sak vi hade undrat över var om det hade blivit ett tryckfel eller om Anton verkligen skulle spela back. När spelarna kom ut på planen för att värma upp fick vi vårt svar. Anton skulle spela back.

Jag ska berätta lite om Anton, så ni förstår varför vi alla var så förvånade. Anton är en jätteduktig spelare, men han har aldrig spelat back. Som forward är han mycket delaktig i anfall, men någon defensiv spelare är och har han aldrig varit. Försvarsspelet har snarare varit en av hans svagheter. Jag visste även att Anton var nervös ifall han verkligen skulle spela back. Det är ju en sak att göra det på träning eller någon träningsmatch, men att göra sin första match på en ny position mot världens tredje bästa landslag kan jag förstå känns ganska pirrigt.

Hur som helst… Lagen gick ut igen och arrangemanget startade. In kommer spelarna 1 och 1 när de blir presenterade och så ställer de upp mitt på planen. När matchen ska dras igång presenteras även startfemman för de båda lagen. World Stars ställde upp med följande spelare: Andersson - Calebsson – Blomberg som forwards, Kronholm och Anton som backar. Samtliga 5 spelare är alltså svenskar och dessutom är samtliga 5 forwards! Det visar sig att Kronholm inte heller har spelat back tidigare.

Anton och Kara…(och en tjeckisk back tror jag)

World Stars 2 övriga femmor hade också gjorts (åtminstone delvis) efter nationalitet. Andrafemman bestod av 4 finnar (däribland Kara Tilhe från Uster) och en svensk, och tredjefemman bestod av tjecker.

Anton in action…

Det var nästan pinsamt att se hur ett ihop-plockat lag som aldrig tidigare spelat ihop hade lekstuga med det schweiziska landslaget. 3-0 var ställningen efter första perioden, delvis pga. att de schweiziska spelarna hade lite väl mycket respekt för utlänningarna men till största del eftersom utlänningarna var så mycket skickligare individuellt.

Matchen slutade tillslut 12-7 till världsstjärnorna och svensk-femman stod för 6 mål (och var inne på 1 mål bakåt). Anton gjorde en riktigt bra match som back och stod för två assist (han spelade dessutom alltså +5, så han och Kronholm var hyfsade försvarare också).

Bolidens bidrag till World Stars…
(Kika även på denna artikel i Norran om ni vill...)

Efter matchen var det VIP-fest på hallen och där blev vi kvar med ”innebandy-eliten” i landet. Det var riktigt kul och man hörde svenska, finska, engelska och tyska om vartannat… Alla var glada och trevliga, man lärde känna en massa nytt folk och Anton såg ut att stortrivas.

Anton, Andi & Kara…

Jag satt och pratade med Milla mesta delen kvällen och hade också jättetrevligt. Dessutom var det jättekul att träffa en massa svenskar som man kunde prata svenska med… Alla blir dessutom så glada av att se gravida magar, speciellt tjejer och det blev en hel del babyprat. En del undrade hur jag vågade vara där med 13 dagar kvar till beräknad födsel, men jag sa som det var. Hemma hinner jag vara sedan, dessutom är jag så less på att vara gravid så jag hoppas att det blir dags lite tidigare om jag är ute och rör på mig och hittar på saker.

Milla och Jag… (dock inte så trött som jag ser ut...)

På väg hem hoppade vi på en spårvagn, men mitt i allt bytte den nummer och spår och vi hamnade lite på villovägar. Vi hoppade av och tog en taxi till Zürich HB och satt sedan där och väntade på nattåget. Vi var hemma kring 02.30 och satte oss och åt och klippte och klistrade i vår klippbok innan vi tillslut gick och la oss vid 3-tiden. Det hade varit en lång med mycket lyckad dag och jag somnade bredvid en slagen hjälte…

Min slagna hjälte….

Mer om Star Games hittar ni här...