Olika kulturer...

Gubben som jobbar åt planzer (företaget som hämtar paket av bachofen varje dag) är så härlig. Han är mycket spontan och hans kultur skiljer sig en del från vår (han är jugoslav) vilket kan leda till roliga kommentarer ibland (framför allt spontaniteten):

• Innan jul pratade han och Anton om att han skulle bli pappa. "Vet ni vad det blir?" frågade han och Anton berättade stolt att han skulle få en liten tjej, varpå plantzergubben säger "Ja, då får ni försöka igen!"

• Här för någon dag sen frågade han Anton hur det går med lillan. "Pratar hon än?" När Anton skrattande sa att hon inte hade börjat prata än sa han bara "Jaha... Ja, man vet ju aldrig. Hon kanske är först i världen! Jag var typ sist i världen... jag var nästan 2 år" Jaså! sa Anton varpå Plantzergubben fortsatte "Ja, mamma tog mig till doktorn och frågade varför jag inte började prata, men han sa att jag bara var för lat för att prata. Men sen när jag började så sa hon att det var bättre förr, för nu slutar jag aldrig... Du hör ju!"

Det här med hur man ser på olika saker i olika länder är ganska intressant. Anton hade pratat med en man på jobbet i måndags. Han var trött och sliten efter helgen och så somnade tilda så sent på söndag... "Ja, du kan ju göra som min kompis" tyckte gubben. "Han har flyttat in i gästrummet och gett sin fru order om att inte störa honom efter klockan 9 på kvällen, så att han får lite lugn och ro".

Det vore ju en sak om dom sa det på skoj, men så ser man på det här... Man är inte två om att skaffa barn, utan det är kvinnan som får barn - det är hennes jobb. Oj, vilken tur att både jag och Anton är födda i sverige.

I könsrollsfrågor ligger sverige så mycket före sydeuropa. Kan till exempel berätta att schweiz har 14 veckors mammaledighet mot sveriges 96 veckors förändraledighet. Och pappan har pappaledighet här också - men bara 1 dag, och de flesta ta inte ens ut den. "Jag har tre barn och har minsann bara missat 1 dag på jobbet - totalt" sa en av gubbarna på Antons jobb stolt när samtalsämnet dök upp...

När kvinnorna har fått barn blir de hemmafruar och stannar hemma tills barnen har flyttat ut. Då söker de nya jobb men får oftast bara lågavlönade skitjobb även om de är högutbildade. De tycker att det är okej, för de har ju en trygghet. Skulle mannen vilja skilja sig är han nämligen skyldig att kvinnan och barnen ska kunna ha samma levnadsstadard som de hade medan de fortfarande var gifta...

Allt som har med hemmet och barnen att gör är kvinnans jobb. Som en av Antons lagkamrater uttryckte sig då han hörde att Anton både diskade och hjälpte till med tex. blöjbyten: "Varför har du då en fru?" Eller som Lisa som jobbar på kontoret sa då jag var i sverige en vecka och hon hittade Anton i köket vid disken: "Nein, das ist frauenarbeit" (Nej, det där är kvinnogöra). Hon tyckte han skulle ha lämnat en veckas disk åt mig. Som sagt: inte riktigt som hemma... Det är tur vi kan skratta åt det både jag och Anton för i schweiziska mått mätt är jag nog ingen bra fru och Anton är nog ingen riktig karl =)