Den gemensamma historien om Anton och Jenny började hösten 2005, närmare bestämt i slutet av augusti. Båda hade kommit in på idrottslärarprogrammet och slumpen avgjorde att de båda skulle gå i grupp D.
De första veckorna i skolan flöt på och Jenny gick på varenda insparksaktivitet, där hon fick många nya vänner i klassen. Samtidigt började innebandyn med Dalen på riktigt för Anton, och han dök inte upp på dessa gemensamma aktiviteter (den gång han var där en timme eller två, räknas inte ens). Men så en dag i september hade grupp D lektion i ett av köken i lärarhuset på universitetet. När klassen skulle gå in i ett av de andra rummen upplevde Anton att Jenny gick lite väl sakta och gav henne en nonchalant, men vänlig knuff i ryggen medan han knapprade in ett sms med den andra handen. Det var då Jenny och Anton för första gången lade märke till den andres existens.
Veckorna gick och det började bli dags för återinspark. Onsdagen den 12 oktober 2005 dök en massa hungriga blivande idrottslärare upp på O´learys i Umeå iklädda fotbollskläder, eftersom temat för kvällen var just fotboll. Jenny anlände iklädd en sverigetröja (i större barnstorlek och med zlatans namn och nummer på ryggen), shorts, gula fotbollssockar och fotbollsskor. Denna outfit hade hon (tillsammans med 4 andra tjejer i klassen shoppat ihop på höstrea, kvällen till ära). Anton som inte brydde sig speciellt mycket om insparken i övrigt, beslöt sig i alla fall för att komma på återinsparken och anlädde i en lite enklare outfit bestående av en milantröja (vad annars?) och jeans. Denna kväll visade det sig att Jenny och Anton hade gemensamma kompisar (konstigt! De gick ju bara i samma klass, till och med samma grupp!), och under kvällens lopp hamnade de vid samma bord. Detta var första gången Anton och Jenny satt och pratade med varandra.
Efter återinsparken pratades Anton och Jenny vid på internet vid ett flertal tillfällen och besökte även stadens gallerior vid några tillfällen i jakt på något att slösa upp studiebidraget på. Det blev även något stopp på Max för hamburgare, strips och framför allt dip. Det visade sig att Anton och Jenny trivdes ihop och de blev snabbt vänner. Dessutom hade de något gemensamt att prata om eftersom Jenny precis lämnat ett långt förhållande bakom sig och Antons i sin tur var på väg att ta slut.
Tiden gick och det blev fler och fler långa samtal och turer på stan. Ett antal pluggkvällar, filmkvällar, utekvällar, tentafester och mindre intelligenta raggningsrubriker (från Anton) senare, lever de idag ett lyckligt liv i Uster. De är gifta (även om det stora bröllopet äger rum nästa sommar) och väntar sitt första barn i december.
Detta var den korta versonen av "Historien om Anton och Jenny". (Därmed även utvalda bilder från dessa två år och ej enbart bilder som hör ihop med den epok i historien som texten intill beskriver).
1 kommentar:
Kul att läsa "storyn" - ni glömde lägga in att ni försökte finta ett proffs att ni "bara var vänner" när ni var och hälsade på...
Skicka en kommentar