Risgrynsgröt...

Idag är det 5 dagar sedan vår bebis skulle ha gjort entre, men allt är lugnt och det blir nog ingen bebis idag heller verkar det som.

Inatt har jag sovit riktigt gott och länge... 5,5 timmar i sträck är nog rekord de här sista två veckorna. Jag har inte varit tvungen att vakna för varken toalettbesök eller pga. foglossningssmärtor. Det senare lindrades antagligen av massagen Anton gav mig igår kväll...

Anton är ju alldeles för underbar. Jag har tydligen snarkat ordentligt hela natten inatt (det är nog mycket möjligt för till och med när jag är vaken är det riktigt tungt att andas) och dessutom sov han i hörnet av sängen med en filt eftersom hn inte ville väcka mig. Jag hade tagit hela täcket (vi har ett dubbeltäcke) och sov dessutom diagonalt över hela sängen... Tycker synd om honom som får stå ut med mig i dett skick i ytterligare några dagar.

Imorse vaknade jag i alla fall vid halv 6 och var sjukligt sugen på risgrynsgröt och saftsoppa. Klev upp, gick ut i köket och påbörjade kokningen av risgrynsgröt. När gröten var klar kokade jag även saftsoppa och Anton gjorde mig sällskap i köket. Måste säga att jag först nu har insett hur mycket halvfabrikat vi äter i Sverige. Här lagar man mat själv och visst kan det vara lite störande att inte kunna köpa tex. saft eller fruksoppa. Men det är ju så enkelt att göra själv! Detsamma gäller såser, dressningar, gröt osv. Dessutom är det ju så mycket godare med hemmagjort. Efter frukosten gick Anton och la sig igen. Stackarn har nog inte sovit speciellt bra inatt, men han är så underbar och klagar aldrig...

Igår skickade vi ett meddelande till Westling som spelade med Anton i Dalen förra året. Dom ska också ha barn och igår låg vi på 4 dagar över bf. medan de hade 4 dagar kvar. Vi får väl se om det är vår bebis eller deras som vill ut först...

Foglossningen börjar kännas lite för jobbig nu, och vi pratade lite grann om besöket på Gerärabteilung imorgon. Vi tänker fråga vad dom tror om att sätta igång mig så snart som möjligt efter nyår om det fortfarande inte har startat av sig själv. De där 2-3 dagarna kan göra stor skillnad för just nu blir jag bara tröttare och tröttare och har mer ont för varje dag som går. Dessutom vill dom försöka sätta igång på ett lite mildare sätt först (med någon typ av gele som mjukar upp livmodershalsen eller något sånt) och se om det hjälper. Dom kommer att testa denna metod några gånger och då kan det ta ett par dagar. Då slipper jag kanske värkstimulerande dropp helt och hållet och det minskar tydligen risken för en jobbigare och mer smärtsam förlossning pga. igångsättning ganska mycket...

Nu ska jag ta och spela lite Zug um Zug och fördriva tiden tills Anton vaknar. Sedan får vi se om jag får med honom på en lugn promenad runt kvarteret eller så. Orkar inte gå långt, men det vore skönt med lite frisk luft och det är så härligt vinterväder ute. Snön ligger fortfarande kvar men det är inte alltför kallt... Blir det en promenad så ska jag försöka komma ihåg att knäppa lite vinterbilder.

Det var allt för nu. Händer det något så får vi skriva igen...