Zoo och födelsedagskalas

Som jag redan hann nämna i den korta intresseväckaren jag skrev inatt så hade vi fullt upp igår. Dagen startades med en ordentlig sovmorgon! Jag och Anton klev inte upp förrän klockan 10 (!). Jag kommer knappt ihåg när vi sov så länge senast… Vi drog upp persiennerna (som för övrigt är så täta att de inte släpper in något ljus alls) och kunde konstatera att det var en solig och fin dag som väntade. Planen hade från början varit en tur på IKEA med Olle och Linn, men i och med att det var så underbart väder bestämde vi oss snabbt för att skjuta upp dom planerna.

Vi har länge tänkt besöka zürich zoo men eftersom Anton så sällan är helt ledig har vi inte hunnit ta oss dit tidigare. Därför tyckte vi att det skulle passa perfekt med ett zoo besök denna dag. Vi började laga lunch på en gång, för att komma iväg så fort som möjligt och 11.55 var vi på väg in mot zürich. Även Olle och Linn ändrade sina IKEA planer och följde med oss istället…

Jag och Olle i tåget mot zürich

Det var mycket folk som passade på att besöka zoo denna fina dag, och jag och Anton fick drömma oss bort när vi såg alla småbarnsfamiljer med söta små bebisar…

Linn, Olle och Anton kikar på kartan över zürich zoo

Vi såg alla möjliga djur, och det var riktigt kul att de hade vallgravar eller fönster istället för staket vid flera av djuren. De innebar en hel del fina kort (resten hittar ni i vårt fotoalbum). Dessutom kändes det som att man var mycket närmare djuren. Vissa djur var även lösa inne i de olika husen, men dom var ganska skygga så man tog sig inte speciellt nära…

Anton och en flodhästbebis

Jag var absolut mest road av aporna. Dom är ju så otroligt smarta och lika oss människor. Vi stod ute vid en apbur och köpte dricka i en automat… När vi öppnade flaskorna kom en apa fram till staketet och sträckte fram handen. Hon ville också ha!

Tiggande apan

Anton tyckte nog lika mycket om aporna som jag. Vi fick några bilder på apbebisar också… Dom var inte stora!

En liten i mammas famn.

Zoo besöket avslutades med en tur i deras regnskog… Det var jättekul att se. Inne i det jättelika växthuset var det 35 grader varmt och man gick omkring bland regnskogsväxter och vilda djur…

Anton i Regnskogen

Det kändes verkligen som en tur i regnskogen med mycket ljud från både djur och vattenfall. Vi hamnade riktigt nära en liten kameleont som vi fick fota på 15 cm avstånd.

Äcklig ödla...

De enda djuren jag inte tyckte var så mysiga att ha flygande omkring sig var fladdermössen! Dom var hur stora som helst när de slog ut vingarna och flög iväg… Men även djuren i regnskogen var ju skygga så helt nära kom dom ju inte (som tur var).

Jag vilar på en sten..

När vi kände oss klara med zoo lämnade vi Linn och Olle och jag och Anton gjorde ett stopp på Subway och åt innan vi tog tåget till Rüti. Kara fyllde år och bjöd på tårta J. Det var jättetrevligt det också. Milla hade gjort en jättegod gräddtårta med kolatäcke…

Vi var 6 personer; Kara, Milla, jag, Anton, Suvi och hennes pojkvän… Fick med andra ord en uppdatering av finskan så jag inte glömmer den helt bara för att vi är här J. Vi satt och pratade och spelade poker och helt plötsligt var klockan halv tolv. Vi kände att det var dags att börja röra sig hemåt eftersom Anton har match ikväll och strax efter midnatt satte vi fötterna innanför vår dörr…

Idag började vi morgonen med att städa köket och toaletterna samt plocka undan och Linn dammsög hela lägenheten. Sedan har vi tagit det lugnt. Vi har bokat hyrbil till Liechtenstein den 13:e oktober då vi ska och se på Sveriges EM-kval match. Vi har även bokat min hemresa, och efter många om och men så blev det så att jag kommer att vara i Sverige mellan söndagen den 14:e och måndagen den 22:a oktober.

Vi käkade lunch och tävlade i frågesport och sedan såg vi på en film innan det var dags att laga middag. Tortillas blev det innan Anton och Olle var tvungna att bege sig mot Buchholz för samling. Jag och Linn tänkte ta oss dit vi också för de har ju match mot Grasshoppers ikväll klockan 17.00. Mer om matchen kommer senare…

Nu måste jag hoppa i duschen och göra mig klar..

Kort intresseväckare...

Idag har det hänt en hel del! Jag och Anton kom precis hem efter besök på zoo och födelsedagskalas i Rüti. Mer info och en hel del bilder utlovas... men då får ni ge er till tåls, för först ska vi sova!

God natt...

Aqua fit & bebiskläder...

Oj, vad dagarna går fort! Har haft så mycket att göra att jag hela har glömt bort bloggen. I dag har jag redan hunnit med ett träningspass i vatten med "flytväst" (kallas aqua fit) samt 15 minuters simning med grodfötter, samt besök på sjukhuset. Fick prata lite tyska med en sköterska också, och det gick hyfsat :-) Hon lyssnade på hjärtljuden, mätte var livmodern slutar, tog blodtryck, blodprov och så fick jag väga mig. Har nu ökat total 6 kg i vikt, varav de 2 senaste har dykt upp på 2 veckor... så nu händer det saker. Vi kunde även konstatera att det återigen var fullt liv i magen... _ _ _ _ _s puls var upp i 162 medan h*n sparkade.

Igår hade vi en trevlig eftermiddag i zürich. Vi åkte in när anton slutade och mötte Olle och Linn där... Vi köpte lite bebiskläder, salmiak och så åt vi kebab innan vi tog tåget tillbaka till Uster. Väl hemma läste vi lite mer ur "att föda" och sedan var vi så slut så vi la oss tidigt. Anton hade ju jobbat hela dagen och jag hade tvättat, städat, lagat mat, diskat osv. så helt sysslolös var ju inte jag heller.

I onsdags var jag med Anton på en långkörning till ett litet ställe nära tyskland. Innan vi åkte var vi och åt kinesiskt och på vägen dit stannade vid ett mysigt slott som hette reihnfall och låg högt uppe på ett berg vid floden reihn, precis ovanför ett vattenfall. Det var jättefint där! Bild på stället ser ni nedan...

Då är jag ikapp.. :-)

Idag är planen att ta det lugnt. Det enda jag måste göra är att handla och laga mat. Anton jobbar över idag för dom har årsbokslut och måste hinna få ut alla paket. Kanske skriver ett par rader senare... kanske.. :-)

Förlossningsrädsla

Så heter kapitlet i boken "att föda" som jag för tillfället håller på att läsa. Har börjat fundera mer och mer på förlossningen och på om jag är rädd för den eller inte. Jag har ju uppenbarligen ingen större skräck för den om jag måste fundera på svaret, men en liten oro känner jag. Det är kanske inte så konstigt, med tanke på att det är något nytt som man aldrig har varit med om förrut och man vet inte riktigt vad man ska förvänta sig. Är nog mest rädd för att tappa kontrollen, och inte veta vad som händer, därför känns det jätteviktigt att läsa om hur det går till och vad som händer i förlossningens olika skeden.

Att ha Anton, som är så otroligt intresserad själv, är ett bra stöd. Jag vet att han kommer att vara superstressad han också, och det förstår jag, men tillsammans ska det nog gå bra. Jag känner förtroende för läkarna här, tycker att det fungerar över förväntan med språket och jag har inte sjukhusskräck eller något annat som ligger och gnager i bakhuvudet.

Jag försöker läsa mycket, och ta in en massa information och börjar ändå känna att jag börjar få lite koll på hur jag vill ha det... eller snarare på hur jag absolut inte vill ha det. Allt blir ju som sagt nytt och då är det svårt att veta exakt vad man vill, men att åtminstone ha en ide om vad man vill/kan tänka sig att testa (i tex. bedövningsväg) känns som en tygghet.

Det börjar kännas som att dagen D närmar sig med stora steg, och snart börjar det bli dags att packa en väska och skriva en liten födelseplan (för att inte tala om inköp som ska göras och fixandet här hemma). Vill hellre göra det några veckor för tidigt än att bli överraskad av att magen vill bli bebis snabbare än beräknat.

Enligt beräkningarna är det bara 87 dagar kvar... Det är inte mycket. Räknar jag 87 dagar bakåt så blir det den 1 juli... Det var nyss! Vi hade lämnat umeå och den 2:a började jag jobba på Jala. Jag och Anton har redan hunnit vara gifta i 69 dagar!

Innebandy & sjukgymnastik...

Jag lovade en uppdatering under söndagen eller måndagen, men vi har haft huvudet fullt av annat så den kommer nu istället.

I Lördags dök alltså Olle och Linn upp. Vi började med att äta middag och fika tilsammans och därefter blev vi upphämtade av Rolfs fru, som körde upp oss till Buchholz. Det var dags för seriepremiär och Uster vann på hemmaplan mot nykomlingarna Grünenmatt. (mer om matchen i förra inlägget.) Matchen var kul att se på, och domarna som har fått en hel del kritik av mig tidigare gjorde en bra match. Det kanske blir bättre nu i serien än det var under försäsongen. Anton var nöjd med sin insats och det tycker jag att han ska var. Hela laget spelade bra, enkelt och diciplinerat och det gav utdelning.

Efterrätt: Chokladkaka med färska jordgubbar och grädde =)

I Söndags var vi runt i Uster med Olle och Linn. Allt är ju stängt på söndagar, men de fick åtminstone se staden och vi tog en fika på Banhof samt handlade på den enda affären med söndagsöppet (Coop bahnhof) innan vi traskade hemåt. Solen sken och det var ytterligare en dag med ordentlig sommarhetta. Vi trodde att vi skulle smälta bort. Olle och Linn kunde konstatera att de hade packat med sig helt fel kläder. De hade mer eller mindre enbart vinterkläder med sig.

Jag, Olle & Linn på promenad mot Uster Centrum...

Linn, Olle och Anton i solen... ca. 25 grader i skuggan!

Sedan var det sedan dags för andra omgången i Swiss Mobilar League (tidigare NLA), och Uster åkte till Winterthur för att möta Rychenberg på bortaplan. Rychenberg, som vann ustermer cup, är ett bra lag som framförallt har riktigt bra målvakter (den ena i landslaget). Matchen började och tempot var mycket högre än under matchen kvällen innan. Det var en riktig rysare! 0-0 efter första perioden....

Den andra perioden fick Rychenberg börja i numerärt överläge efter en Uster-utvisning sent i den första perioden. De tog till vara på tillfället och ställningen var 1-0. Uster jagade och var riktigt nära ett par gånger, men Rychenbergs målvkt var precis överallt.

Tredje perioden började och det dröjde inte länge innan Rychenberg fick spela powerplay igen. Även denna gång tog de tillvara på chansen och 2-0 var ett faktum. Därefter dröjde det drygt en minut innan det stod 3-0 på tavlan och luften gick ur Uster. Man försökte dock jaga ikapp så gott man kunde, men utn resultat. Istället utökade Rychenberg till 4-0 efter slarv i Usters försvar. Med 4 minuter kvar att spela fick Uster äntligen ett gratisläge efter strul vid Rychenbergs avbytarbås. Pascal Sigg snodde åt sig bollen och 4-1 kändes som en liten tröst. Uster vr däremot inte alls nöjda. De tog en time-out, tog ut målvakten och la full press framåt. 4-2 kunde Andi göra efter ett frislag i spel 6-5.

Fler mål blev det inte och Uster fick nöja sig med 3 poäng denna helg. Kara som fick axeln ur led kvällen innan var med i båset. Han, med sina offensiva kvaliteter, hade behövs denna match. Han blir dock borta från träning i 2-3 veckor och därefter väntar rehab, enligt läkarna.

Karas flickvän Milla satt på läktaren med oss, och hon överraskade mig när jag kom. Hon hade nämligen varit till godisaffären inne i zürich som säljer salmiak, tänkte på mig och köpte en påse. Oj, så snäll hon är! Tack Milla! :-) Funderade länge innan jag öppna påsen på söndagskvällen, men det såg så gott ut så jag kunde inte motstå frestelsen... Har däremot inte tänkt vräka i mig påsen utan har fortfarande kvar över halva. Kan dock konstatera att det var precis lika gott som det såg ut!

Salmiakgodisar!!!

Efter matchen var vi hemma och tog det lugnt. Klockan var rätt mycket när Anton väl kom hem och då passade vi bara på att se ett avsnitt av Gilmore girls innan vi somnade.

Måndagen inleddes med sovmorgon fram till 8. Det låter inte som någon vidare sovmorgon, men jag räknar varje morgon då jag ligger kvar även när Anton har åkt till jobbet som sovmorgon. Jag steg upp och åt frukost och lite senare vaknade Olle och Linn och dök upp i köket. Ungefär samtidigt klev Lisa från kontoret in genom dörren och med sig hade hon resten av sakerna till spjälsängen. Olle och Lisa gjorde upp planer för dagen eftersom de var tvugna att besöka Bahnhof, Stadshuset, Banken och Swisscom shop. Jag däremot diskade snabbt undan och stängde in mig i vårt sovrum med de nya babysakerna. Efter en hel del pillande och skruvande stod det en spjälsäng bredvid vår säng och efter ytterligare lite pysslande hade sängen även blivit bäddad, fått spjälskydd, himmelsäng och en liten mobil. Det enda som saknas nu är vårt lilla "russin" som ska sova där i... Oj vad jag längtar nu!

Här ska vårt lilla troll sova...

Jag hade precis hunnit ställa i ordning sängen när Anton dök upp på lunch. Hn kikade in i sovrummet, såg sängen och ett stort leende spreds sig över hans läppar. Den är verkligen supersöt! Dessutom fick vi låna flera uppsättningar sängkläder, så vi behöver inte köpa sånt heller.

Efter lunch packade jag ihop lite träningskläder och sedan följde jag med Olle, Linn och Lisa på stan. När de var klara med sina ärenden tog Olle, Linn och jag en fika på Migros restaurangen innan jag var tvungen att knalla iväg till Spital Uster. Hade nämligen tid hos sjukgymnasten klockan fyra. Denna gång fick jag behandling för ljumske och höfter samt några avslappningsövningar för bäckenet som jag ska göra hemma. Detta tog ungefär 30 minuter. Därefter fick jag cykla i gymmet i 15-20 minuter. Det känns skönt att träna även om det inte är speciellt intensiv träning.

Jag mötte Anton vid Bahnhof efter jobbet och vi hndlade lite på Migros innan vi åkte hem. Vi åt riktigt god mat igår: schnitzel, pommes, beasås, smörstekta champinjoner och en grönsallad. Jag var superhungrig, antagligen tack vare träningen!

Måndagslyx!

Vi satt och umgicks med Olle och Linn ett tag, och letade jobb åt henne. Även gårdagen avslutades till slut med att avsnitt gilmore girls i sängen...

Det blev mycket text, men åtminstone några bilder också... Bilder från matcherna har jag inte, men ni hittar några på www.unihockey.ch om ni kikar i galleriet för "Männer NLA 2 runde".

2 hektiska dagar...

Både gårdagen och idag har det varit fullt upp. Jag skriver därför bara ett mycket kort inlägg nu, och så kommer en bättre rapportering om hela helgen senare ikväll eller imorgon på morgonen. Om 25 minuter måste jag nämligen åka. Uster spelar i Winterthur ikväll och christina kommer och plockar upp mig, olle och linn klockan 5.

Olle och Linn landade alltså igår. Mer om det i nästa inlägg...

Uster spelade sin första seriematch igår kväll. De mötte nykomlingarna Grünenmatt på hemmaplan, och bjöd på en mycket underhållande innebandymatch! De började jämnt men Uster lyckades peta dit en boll genom Rafi Berweger (lagets "junnis" som jag berättade mer om innan) på pass av Anton i 10:e minuten. Anton i sin tur assisterades av Rafi 2 minuter senare och ställningen var 2-0.

Knappt en minut in i andra perioden var det dags igen. Rafi gjorde sitt 3:e poäng för kvällen efter ett snyggt, långt pass av Kara Tilhe (finska backen). Även 4-0 kom genom ett skott upp i krysset av Andi i andra periodens 8:e minut. Grünenmatt lyckades dock göra 4-1 men Uster ökade på till 5-1 genom Dave Kaufmann i powerplay. Åter igen stod Berweger för assisten.

I tredje perioden hände det inte mycket. Det kändes redan avgjort. Mitt i perioden fick dock gästerna lite tryck och lyckades göra 5-2 i spel 4-4. Trots att gästerna tog ut målvakten och bitvis fick spela 6-4 så blev det inga fler mål och Uster fick gå ut matchen som segrare. Rafi Berweger, junioren (född -88) som gjorde sin första match i högstaligan gick hem som matchvinnare efter 2 mål, 2 assist och med ett pris för Matchens bäste spelare. Jättekul att se!

Mindre kul var att matchens (lagets?) mest stabile back, Kara Tilhe åkte till sjukhuset i andra perioden med ena axeln ur led (framåt). Enligt läkarna kan har vara träningsredo om 3 veckor. Jättetråkigt....

Nu bär det alltså av mot Winterthur. Skriver mer om allt senare.

Historien om Anton och Jenny

Den gemensamma historien om Anton och Jenny började hösten 2005, närmare bestämt i slutet av augusti. Båda hade kommit in på idrottslärarprogrammet och slumpen avgjorde att de båda skulle gå i grupp D.

Anna och Jenny på surströmmingssittning
Anton deltog ej...
September 2005

De första veckorna i skolan flöt på och Jenny gick på varenda insparksaktivitet, där hon fick många nya vänner i klassen. Samtidigt började innebandyn med Dalen på riktigt för Anton, och han dök inte upp på dessa gemensamma aktiviteter (den gång han var där en timme eller två, räknas inte ens). Men så en dag i september hade grupp D lektion i ett av köken i lärarhuset på universitetet. När klassen skulle gå in i ett av de andra rummen upplevde Anton att Jenny gick lite väl sakta och gav henne en nonchalant, men vänlig knuff i ryggen medan han knapprade in ett sms med den andra handen. Det var då Jenny och Anton för första gången lade märke till den andres existens.

Lektion med pirattema, grupp D
(överst: Anton 2:a f.v. och Jenny 7 f.v.)
Oktober 2005

Veckorna gick och det började bli dags för återinspark. Onsdagen den 12 oktober 2005 dök en massa hungriga blivande idrottslärare upp på O´learys i Umeå iklädda fotbollskläder, eftersom temat för kvällen var just fotboll. Jenny anlände iklädd en sverigetröja (i större barnstorlek och med zlatans namn och nummer på ryggen), shorts, gula fotbollssockar och fotbollsskor. Denna outfit hade hon (tillsammans med 4 andra tjejer i klassen shoppat ihop på höstrea, kvällen till ära). Anton som inte brydde sig speciellt mycket om insparken i övrigt, beslöt sig i alla fall för att komma på återinsparken och anlädde i en lite enklare outfit bestående av en milantröja (vad annars?) och jeans. Denna kväll visade det sig att Jenny och Anton hade gemensamma kompisar (konstigt! De gick ju bara i samma klass, till och med samma grupp!), och under kvällens lopp hamnade de vid samma bord. Detta var första gången Anton och Jenny satt och pratade med varandra.

Anton och Jenny på SMISK innebandyturnering
(Tema: änglar och djävular)
Mars 2006

Efter återinsparken pratades Anton och Jenny vid på internet vid ett flertal tillfällen och besökte även stadens gallerior vid några tillfällen i jakt på något att slösa upp studiebidraget på. Det blev även något stopp på Max för hamburgare, strips och framför allt dip. Det visade sig att Anton och Jenny trivdes ihop och de blev snabbt vänner. Dessutom hade de något gemensamt att prata om eftersom Jenny precis lämnat ett långt förhållande bakom sig och Antons i sin tur var på väg att ta slut.

Anton och Jenny som indianer på folkölsfestivalen
Juli 2006

Tiden gick och det blev fler och fler långa samtal och turer på stan. Ett antal pluggkvällar, filmkvällar, utekvällar, tentafester och mindre intelligenta raggningsrubriker (från Anton) senare, lever de idag ett lyckligt liv i Uster. De är gifta (även om det stora bröllopet äger rum nästa sommar) och väntar sitt första barn i december.

Jenny och Anton Ermling
Juli 2007

Detta var den korta versonen av "Historien om Anton och Jenny". (Därmed även utvalda bilder från dessa två år och ej enbart bilder som hör ihop med den epok i historien som texten intill beskriver).

Hemmakväll; film & mat...

Lite dåligt av mig att inte skriva något igår, men eftersom jag för en gångs skull hade möjlighet att mysa med min man (låter fortfaranda konstigt...vuxet) så gick det före.

Först vill jag bara säga att Club Sandwich kan vara så sjukt gott! Åt det idag till lunch (hade ju även gjort såna åt Anton som lunchlåda) och kunde bara konstatera att det borde ätas oftare. Råkade hitta ett recept på just club sandwich på ica kurirens hemsida i förrgår och blev inspirerad. Receptet (något omgjort) för tre smörgåsar kommer här:

9 skivor formfranska (vi använde en grövre sort) lättmargarin rödlöksringar av ½ rödlök ca. 200-250g stekt kycklingfilé 1,5 tomat i skivor 12 skivor knaperstekt bacon salladsblad Sås: 3 msk matlagningsyoghurt 3 msk majonäs 1 tsk curry

Så här såg min lunch ut!

Såsen bör smakas av med salt och peppar. I övrigt är det bara att varva påläggen och servera med nachochips... supergott! (Dom har tortillachips med ranchsmak här... supergott även det!)

Hur som helst. Anton kom hem strax efter 6, efter att ha jobbat över igen. Kvällen inleddes med att bada badkar! Oj så skönt det var att krypa ner i varmt vatten och ta det lugnt och surra om allt och inget ett tag. Enda negativa med det var att vi båda blev väldigt trötta! För att få lite energi lagade vi mat: schnitzel, pommes och beasås samt en sallad. Efter det var vi mätta, belåtna och mycket sugna på efterrätt (för man kan aldrig vara för mätt för efterrätt). Vi gjorde persikor med after eight i ugnen, serverade med vaniljglass och grädde. Sedan slog vi oss ner i soffan och såg en Beck-film.

Persikohalvor med After eight, grädde och glass!

Jag har blivit jättefåning. Vill inte se de spännande delarna alls, för då börjar det leva om i magen på mig, och visst är det mysigt med sparkar ibland. Men nu när h*n sparkas så är det ofta så hårt att det kan göra riktigt ont beroende på var h*n träffar. Anton blev nog lite irriterad på mitt svamleri, men det var jättemysigt i alla fall...

Så kan alltså en hemmakväll hos familjen Ermling se ut :)

I morse däremot fick jag träna lite på mammarollen. Det är ju nämligen så att man måste stiga upp samtidigt som Anton och duka fram frukost, annars åker han till jobbet utan att äta. Han äter alldeles för slarvigt i alla fall så det är viktigt att han åtminstone äter frukost, lunch och middag! (Visst låter jag vettig och jätteduktig nu!? Tro det eller ej, men jag börjar nog bli liiite vuxen i alla fall). Hur som helst. Anton åkte till jobbet efter frukosten, och jag gick ner i tvättstugan. Klockan 11.30 var jag klar med tvättandet. Hade då hunnit med att tvätta 5 maskiner, få det mesta torrt, vikt in det torra i skåpet och hängt upp resten. Jag hade även hunnit städa undan (tro det eller ej, men man kan tydligen hinna stöka ner även om man bara är hemma några timmar om dagen ;) ibland inte ens det), bädda rent i sängen, äta lunch och duscha. Sedan bar det iväg till sjukhuset för tid nr. 2 hos sjukgymnasten.

Dagens besök var inte lika långt som det förra. Jag fick en halvtimmes behandling av ljumsken igen eftersom det kändes bättre efter förra gången, och sedan gick vi till gymet. Där fick jag cykla, och var riktigt förvånad över att jag knappt blev anfådd! Jag har kanske inte så dålig kondition som jag trodde! Sjukgymnasten sa att det blir lite knepigt att behandla ryggen eftersom jag är gravid (då finns det en massa man inte får göra, som tex. värmebehndlingar och ordentlig massage, samt träning av magmuskulaturen) men
förhoppningsvis kan det bli bättre med simning och lätt massage... Ska dit igen på måndag och onsdag och på fredag ska jag på ett anpassat aqua-fit pass som hon håller i.

Jag kikade in på Coop på vägen hem och köpte lite färska frukter och grönsaker. Vädret är underbart idag igen. Fick gå i linne på stan och det kändes verkligen varmt... De kalla dagarna vi hade förra veckan har visserligen satt sina spår (löven har börjat bli rödare och många sommarväxter har tagit skada) men just nu känns hösten ändå långt borta och jag ska passa på att njuta av sensommaren så länge den varar.

Höstträd och sommar väder (utan för vårt vardagsrum)

Imorgon landar Olle och Linn på Kloten, och Anton och Rolf ska plocka upp dom vid 4. På kvällen är det seriepremiär i NLA och Usters första match är (som jag tror att jag tidigare berättade) på hemmaplan klockan 8. Ikväll har Anton träning igen och jag tror jag ska ta det lugnt: se en film och äte resten av gårdagens efterrätt :)

Lägger in några nya foton på pixbox, och så har jag tänkt berätta "historien om Jenny och Anton" och publicera den både här och på bröllopsbloggen. Ni får kika in/läsa om ni är nyfikna...

Händelserik dag...

... och då har jag bara lämnat lägenheten 1 gång idag (för en snabb tur på migros).

Förrutom det jag skerv i de 3 tidigare inläggen idag kan jag även lägga till att vi har fått en spjälsäng med madrass idag. (Jag menar vi hade ju bara 3 sen tidigare :-P .) Det var Lisa som var förbi för att jobba en halvtimme, och med sig hade hon sin man som fick agera flyttkarl. Vi ska nämligen låna en spjälsäng av henne medan vi är här. Hon skulle även komma med en sänghimmel, täcke, kudde, lakan, babyhanddukar och ett spjälskydd...

Det skulle kännas onödigt att köpa en massa som vi ändå måste lämna här sen, så det kändes jättebra när Lisa frågade om vi ville låna sakerna av henne. Hennes döttrar är redan 3 & 5, så dom behöver inte sakerna just nu. Tror att _ _ _ _ _ också tyckte om dom för h*n har varit i farten och sparkat och snurrat hela dagen.

Lisas man visade sig vara en riktigt pratglad man som var mycket duktig på engelska. Han satt och pratade hockey med mig medan Lisa jobbade, och det var riktigt trevligt. Han berättade att han tidigare hade spelat i tredjeligan, men att han nu för tiden bara var domare. Han hade bla. dömt högstaligan i schweiz för några år sen. Nu har han två små döttrar så det tar för mycket tid, men han är fortfarande domare på en lite lägre nivå.

Just nu sitter jag ner och tar det lugnt. Maten är lagad, jag har gjort matlåda åt Anton till imorgon (vilket inte är så lätt när de inte har några möjligheter att värma mat), disken är diskad och jag har slagit mig ner i fåtöljen med en tallrik grönsaker och lite dip. Ska se lite på tv tills Anton kommer hem... Han borde dyka upp på en halvtimme.

Min dip-tallrik: gruka, paprika och morötter med dip.
Helt klart godkänd belöning efter en massa köksarbete...

God natt...

Ny design...

Ni som har besökt bloggen under dagen har sett att det har varit mycket upp och ner på hela sidan! Nu har allt antligen ordnat upp sig, och orsaken till stöket var att sidan arbetades om.

Bloggen har idag (som ni ser) fått en ny design. Hoppas ni gillar den!

Hejdå 6:e månaden...

Idag kliver vi in i den sista tredjedelen av graviditeten! Äntligen.... Nu känns det nära!

Igår var den sista dagen i graviditetens 6:e månad och idag kan jag stolt meddela att jag just nu är gravid i sjunde månaden (med andra ord 6 månader och en dag) :-)

Ville bara påpeka det!

Tidningskändis & kortvarig glädje...

Efter ytterligare en natt med mer vaken tid än somn var jag så glad att jag äntligen kunde somna om ordentligt när Anton gick till jobbet. Man blir bara tröttare och tröttare för varje dag och jag tänkte att jag kanske skulle kunna komma ikapp lite grann. Glädjen blev dock inte långvarig eftersom sekreteraren från sjukgymnastiken ringde bara 1 timme efter att Anton gick. Dessutom ville hon boka in så många tider att jag var tvungen att stiga upp ur sängen och rota fram papper och penna för att komma ihåg allt. Missförstå mig inte. Jag är överlycklig över att få gå till sjukgymnasten och försöka bli av med lite krämpor, och att jag nu fick 8 tider inbokade (1 aqua-fit och 7 med sjukgymnasten) kändes jättekul. Jag ska träffa sjukgymnasten 2 gånger i veckan en tid framöver. Jag hade bara önskat att hon hade ringt en annan dag eller senare idag, för det är så sällan jag kan somna om när jag väl har vaknat. Oftast ligger jag och försöker somn om halva natten och det slutar med att jag, trött och lite grinig stiger upp för att det inte går. I och för sig tror jag att jag kommer att sova mycket bättre om jag får hjälp med ryggen, höfterna och ljumsken. Just nu finns det ingen skön sovställning. Att ligga på sidan värker i ljumsken och/eller i höfterna, på magen går inte för magen är ivägen och om jag sover på rygg så gör det ont i ryggen.

En sak som jag glömde berätta igår var att Anton fick en presentation med intervju i dagstidningen. Det var en hyfsat lång artikel där de skrev om hans tid här förra gången, vad han har gjort sen dess och frågor om säsongen som kommer. Han fick även berätta lite mer om sitt liv utanför innebandyn och där fanns både jag och vå lilla bebis omnämnd, och så berättade han om sitt jobb. Snygg var han på bilden med :). Har klippt ut rtikeln och sparat den tillsammans med artikeln jag fick av Luc (om Usters näst bäste poänggörare genom tiderna som återvänder). Tänkte gå på stan och köpa någon fin bok att spara dom i och lite pyssel att göra boken oligare och finare med. Det är kul att ha kvar artiklar och förhoppningsvis vill även _ _ _ _ _ bläddra i den sen och läsa om pappa. Det är synd att man inte har sparat fler artiklar från sverige... Ska försöka leta upp några på internet som man kan skriva ut, och från och med nu ska jag bli bättre på att spara "sånt trams" (som anton kallar det).

Men innan jag gör något annat så ska jag äta upp resten av flingorna och äta lite frukt. Skriver nog mer senare...

Ciao

Sjukgymnastik

Idag har jag haft min första och mycket efterlängtade tid hos sjukgymnasten. Jag som hade räknat med att få några övvningar att göra hemma, blev mycket positivt överraskad när jag upptäckte att det var riktig behandling och massage som väntade.

Vi började med att gå igenom alla krämpor från topp till tå och hon kände på alla muskler och kontrollerade rörligheten i leder. Därefter gav hon mig instrutioner om hur jag ska gå tillväga när jag lägger mig ner/reser mig upp under resten av graviditeten. Detta både för att underlätta för rygg, ljumskar och höfter, men även för att det förenklar läkningen av bukmuskulaturen efter förlossningen om man inte får några "ärr" eller förslitningar mellan dom under själva graviditeten.

Därefter påbörjade hon en värmebehandling av höger ljumskmuskulatur eftersom jag har haft så ont där på sistone. Hon använda "hot rolls" som var heta rullade handdukar och därefter fick jag massage. Det var ganska skönt även om jag är öm i musklerna. Jag fick sedan en ny tid till på fredag då vi ska påbörj behandlingen av höfterna. Ryggen tar hon sist eftersom hon tror att värken till stor del beror på spänningarna på andra ställen. Under veckan har jag som uppgift att sitta med en varm vetesäck mot den ömma muskeln i 20 minuter. Detta ska jag göra 2-3 gånger om dagen.

Jag fick faktiskt även tips om träningsmetoder och ska få gå på ett aqua-fit pass på sjukhuset för att se om det fungerar. Annars ska vi prova med motionscyklar och övrig vattenträning. Är hur som helst mycket nöjd med det här besöket.

I övrigt har dagen varit lugn. Jag räddade antons lunch idag eftersom han hade glömt pengarna hemma och han hann inte komma hem på lunchen, så vi träffades på migros och åt dagens där. Därefter åkte jag hem igen, sov en sväng och sedan åkte jag alltså till sjukgymnasten. Efter sjukhuset åkte jag hem, lagade mat, anton kom hem och åt och åkte till träningen och nu sitter jag här. Anton stackarn jobbade över idag igen. Han hann bara vara hemma i 25 minuter innan han var tvungen att åka igen. Det är ju kul när lönen komme, men jag är så imponerad av honom. Arbetet är ganska tungt och oftast jobbar han från 7.45 till 17.45 med en haltimmes lunch, och helt utan raster. Dessutom orkar han träna ett par timmar på kvällen. Han är min hjälte :-)

Nu ska jag värma vetesäcken och min ljumske, så det får räcka för idag...

Hejhej...

Sommar igen!

Oj så härligt! Jag kom precis hem efter lunch med Anton på mcdonnalds uteservering, lite strosande i affärer och en körning. Jag gillar att åka med ibland när Anton har körningar, för då får man se en massa nya platser och oftast mycket fina byar. Just idag är det dessutom sommar igen. Efter några dagar utan sol och med lite kallare väder hade jag börjat förbereda mig för höst och vinter, men idag är det riktigt sommarväder igen: 23 grader i skuggan och nästan olidligt i solen.

Jag köpte 2 glassar så vi fick sitta i bilen och äta glass under körningen. Idag skulle han lämna ett paket i en liten by nere vid zurichsee. Det var hur mysigt som helst. Åh, vad jag ångrar att jag inte tog med kameran.... Byn låg som i en dal alldeles vid vattnet och hela vägen dit var jättemysig, med små byar och stora grönområden. Nästa gång tar jag med kameran!

Nu ska jag ta det lugnt ett tag och sedan skriva en shoppinglista. Anton slutar redan klockan 4 idag, så vi ska handla och sedan har vi hela kvällen på oss att umgås! Jag tror måndagar är de bästa dagarna nu för tiden. :)

Måndag igen...

Då var det åter vardag, och jag sitter vid datorn och äter frukost. Anton åkte till jobbet för en kvart sen, även om det var svårt för honom att stiga upp imorse. Han spelade Fifa lite väl sent igår antar jag. Själv är jag morgonpigg numer. Har ofta svårt att sova längre än till 7-8, hur mycket jag än försöker så går det bara inte! Har dessutom en vaken timme varje morgon vid 4 då det sparkar och har sig...

Min frukost har förresten blivit betydligt mycket mer färggrann nu för tiden tack vare vitamin och järntabletterna jag fick av läkaren. Vitaminen är tydligt gul och järn och folsyra tabletten är neonrosa. De passar väldigt bra ihop med kiwin :) Denna morgon höll jag även på att kvävas av vitamintabletten så hamnade på tvären i halsen. Usch! Det var inte kul. Jag som hatar att svälja tabletter annars också.

Igår kunde vi konstatera att magen har vuxit, för när jag satt med datorn i famnen och skrev kunde jag inte luta mig framåt alls utan att komma åt puasknappen eller volymknapparna. Det blev tyst ett tag varje gång jag ändrade position.

På fredag kommer Olle, och det ska bli skönt med lite sällskap i hushållet. Anton hinner man ju inte se alltför mycket av eftersom han jobbar så mycket. Är ju van vid att ha en massa folk runt omkring mig, så det känns lite tomt ibland när man är helt ensa varenda dag man är hemma. Vet inte om Linn åker med honom ner på en gång eller om hon kommer senare. Vi får se...

I magen blir det bara livligare och livligare och man känner att h*n kommer närmare och närmare revbenen och magsäcken. Blir lätt illamående och får sura uppstötningar efter maten och det är långt ifrån skönt när det sparkas uppåt. Har nog ändå tur, för h*n ligger långt ner med huvudet (och gör det svårt för läkarna vid varje ultraljud), annars hade nog problemen kunna vara värre.

Även om det börjar kännas mer och mer bökigt med en stor mage som bara växer och är ivägen, och trots att jag har lite krämpor då och då så tycker jag ändå om att vara gravid. Jag är mycket lugnare och det behöver inte hända något hela tiden. Jag kan bara luta mig tillbaka och ta det lugnt utan att bli uttråkad och det är rätt skönt! Dessutom går både jag och Anton runt med ett leende på läpparna mest hela tiden, och ibland tar vi fram en liten babybody och drömmer oss bort.

Vi pratar mycket om framtiden. Om var vi vill bo och när vi ska röra oss vidare. Det är svårt att bestämma nu eftersom det finns så många frågor vi vill ha svar på först. Kommer Anton tex. att vilja spela innebandy på högra nivå, finns våra utbildningar på orten (och senare: finns det några jobb). När vi är klara med utbildningarna är drömmen att bo nära våra familjer. Norr eller västerbotten med andra ord, så länge allt löser sig rent praktiskt. Vi vill åtminstone kunna slå oss ner och rota oss ordentligt innan _ _ _ _ _ börjar skolan, så h*n slipper byta skola.

Just nu är vi rätt nöjda med livet som det är. Vi är lyckliga tillsammans och trivs bra här i Uster. Vi ser det lite som en mjukstart på föräldralivet också, i och med att jag kan vara hemma och förbereda allt och efter att _ _ _ _ _ behagar komma ut så funderar Anton på att kanske gå ner lite i arbetstid så han också får mer tid hemma med familjen. Vi kommer fortfarande att kunna lägga undan bra med pengar varje månad och då känns det inte lika farligt om vi inte kan spara riktigt lika mycket efter jul. Det är viktigare att Anton också får tid att umgås med _ _ _ _ _. Babytiden kommer aldrig igen, så man får ta vara på den :)

Nu blev det här ett rätt så långt inlägg helt utan bilder, men ag får väl försöka kompensera det nästa gång.

Vi har för övrigt även lagt till en ny länk som heter 19 juli. Där kan ni läsa mer om förberedelserna inför kyrkbröllopet och dopet nästa sommar. Vi har dock inte hunnit skriva så mycket än, men det kommer...

Trevlig lördag!

Morgonen börjde klockan 8.05, då det började sparka i magen. Jag kände mig pigg och steg upp och dukade fram frukosten och hann till och med duscha innan Anton vaknade av väckarklockan 8.30. Vi åt ordentligt och gjorde oss sedan redo för en shoppingtur.

Klockan 10 stod Christina utanför oss och vi lämnade Uster för att bege oss mot Glattzentrum. Efter ett kort stopp i folketsvil där vi plockade upp Andi så var vi efter ett tag framme. Vi parkerade bilen och gick in i köpcentrat som är jättestort! Det är nog ungefär 10 gånger så tort som smedjan i luleå/ck i skellefteå. Vi strosade runt i olika affärer och killarna (som i och för sig redan började se uttråkade ut) följde duktigt efter oss :). När vi var och letade efter nya skor åt mig dök även Kara och hans tjej Milla upp. Vi tog en paus i shoppandet och fikade på starbucks. Efter fikapausen anslöt även ett par till, nämligen Millas kompis Suvi och hennes kille. Vi gick delade upp oss så killarna fick gå och sätta sig medan vi tjejer fortsatte vår shoppingtur. Det fanns så mycket fint och oj så kul det hade varit att kunna få på sig vanliga kläder! Längta redan till våren då man får handla fina kläder i normala storlekar igen.

Jag påväg till glattzentrum.
Återigen gör sig magen bättre än jag! :)

Vi mötte killarna på Migros restaurang för lunch. Jag åt en stor portion sallad ur deras underbara salladsbuffé och Anton valde schweinrahmschnitzel med champinjonsås och nudlar. Vid det här laget hade faktiskt jag och Christina också lessnat på att shoppa eftersom vi inte hade hittat något kul än, så vi bestämde oss för att gå och handla lite gott till efterrätt och sedan åka hem till oss för att spela lite Fifa på vårt 360.

Det var jag, Anton, Christina, Andi och Kara som åkte hem till oss. Vi spelade ett antal matcher, och det slutade med att endast jag och Anton gick obesegrade denna dag. Andi och Kara gjorde upp om sistaplatsen. Hur det gick vet jag inte riktigt. Sedan var vi tvungna att åka upp till Buchholz (killarnas hemma-arena) för samling och avfärd mot Basel.

Anton, Christina och Andi i bussen till Basel.

Andi som bröt en tå i onsdags spelade inte utan gjorde mig och christina sällskap på läktaren. Men eftersom det var ett tag kvar till matchstart så gick vi på stan och tog en cola på en liten restaurang i närheten. Även Rolfs (sportchef och antons chef på jobbet) dotter Anja gjorde oss sällskap.

Matchen var ju ingen höjdarmatch. Det var en 16dels final i Swiss mobilar cup och motståndarna spelar egentligen i schweiz 3:e liga. Matchen började lite segt, men efter 5 minuter kom Uster igång. Uster var överlägsna resten av perioden som slutade 5-1 till uster.

Antons assist (kvalitén är inte alltför bra, men...)

Andra perioden så slappnades det av lite väl mycket och tempot drogs ner ganska mycket. Uster vann dock perioden med 2-1, även om lgen var mycket mer jämna nu.

Tredje perioden börjde ungefär som den andra. Uster gjorde dock ett litet ryck när de fick spela 5-4 ett tag och man hade många målchanser. Inga mål under detta powerplay dock och bara 1 mål vardera under hela perioden. Matchen vann Uster enkelt och slutresultatet blev
8-3. Anton stod för 2 mål och 2 assist.

Antons andra mål (lite bättre kvalitet än den andra tror jag)

I bussen på vägen hem var det en mycket bra stämning. Busschaffören spelade gamla ballader och det var allsång i bussen. Man kan väl säga att de flesta sjöng hellre än bra. :)
Vi kom hem vid 00.30, trötta men mycket nöjda med lördagen.

Idag har vi däremot gjort mer nytta än kul. Efter en lång sovmorgon har vi storstädat! Oj så duktiga vi kände oss... Vi gick igenom mista lilla hörn och fick det att se riktigt bra ut. Sedan roade vi oss med att se på gilmore girls och ta det lugnt ett tag. Vi åt även en av salt och blandatpåsarna!

Till lunch värmde vi tacopaj från i fredags, men till middag blev det kräftor!!! Anton var inte lika uppspelt som jag över detta. Han smakade på ett par, men konstaterade snabbt att mat som har levt på land är mycket bättre. Därefter plockade han fram resten av tacopajen... Jag var dock nöjd som fick äta ett kilo kräftor själv :). Tycker dock att det var kul att han ville smaka för Anton tycker verkligen att käftor är jätteäckliga. Han tyckte sig se att de rörde på sig minst två gånger :P

"Jag känner ingen dillsmak! Bara salt och gammalt hav!" var Antons kommentar när han slutligen tag sig en tugga...

Lägger till fler bilder på pixbox också idag.... kika in där om ni har tid.

Konsert & godis (tack mamma)!

Igår var vi, som jag redan tidigare hann nämna, till Bern med Pascal för att se en lulepöjk spela. Kristofer Åström & the Rainaways gästade nämligen scenen på ISC i Bern.

Jag och Anton tog tåget till Hardbrücke i Zurich och där plockade Pascal upp oss. Mellan zürich och bern är det ungefär 12 mil... långt tyckte Pascal, lagom tyckte vi. Att det dessutom var autobahn hela vägen i princip gjorde att resan gick ännu fortare än 12 mil på smala vägar i Sverige. Kan dock lugna alla oroliga läsare (=mamma) att man inte kör som tokar på autobahn, utan snarare 10km/h saktare än de flesta gör på E4:an. Vi tog en kort kaffepaus efter vägen eftersom Pascal tyckte att det behövdes på så här långa resor. =)

Jag på väg till Bern

Framme i Bern var vi redan 30 minuter innan dörrarna öppnades, så vi tog en promenad i stan. Dom hade öppet till 9 på torsdagar så det var mycket folk ute än, och det var mysigt att se så många sitta på uteserveringar och äta den 14 september. Det var i och för sig varmare än vi är vana vid från sverige (närmare 20 grader när vi åkte från zürich).

Vi mötte Pascals "kompis" (dom har såna här också...haha) Jean vid 9 tiden och promenerade vidare till ISC. Väl inne efter att ha köat ett tag så stod Anton och pratade med vakterna som undrade om jag verkligen var gravid. Lite kul att jag orkar gå på konset ändå tyckte dom...
Vi köpte 3 cola och 1 iste och gick sedan upp en trappa till scenen för att se förbandet. Dom var hyfsade. Mycket mys-musik, så vi stod och kramades medan vi tittade... Oj så skönt det var att få ta det lugnt och kramas med Anton. Han jobbar så mycket så jag hinner knappt se honom under veckorna.

Vid 22.45 klev Åström upp på scenen. Vid det här laget hade mina stackars fötter redn börjat värka, men konserten var bra. Lite fartiga låtar varvat med hans lugna mys-låtar som jag gillar så mycket. All lovers hell var sista låten och då var jag nöjd! Dom klev dock upp på scenen 2 gånger till efter en massa liv från publiken, men Anton fick ändå inte höra the Wild så helt nöjd var han inte.

Kristoffer Åström

Vi var dock överrens om att spelningen var bra och jag överlevde trots ömma fötter och småkrampande vader. 00.30 lämnade vår bil Bern. Vi körde hem Jean också så det blev en liten omväg upp i, vad jag skulle kalla bergen. Denna timme sov både jag och Anton så sött i baksätet. Hur kan man låta bli? Pascal hade ju tagit med både kuddar och täcke åt stackars lilla gravida mig =). Jag har det bra här som ni hör!

01.30 rullade vi vidare mot Uster och en timme senare var vi hemma. Anton sov även denna sträcka, men det behövdes för sedan hade han bara 4 timmar på sig innan det var dags att stiga upp och fara och jobba! Jag däremot sov ända till 10.45...

Ytterligare två bilder från gårdagen.
Jag gör mig inte så bra, men magen syns destomer =)

Dagen i övrigt har varit så där. Jag skulle säga dålig, men då kom det ett paket på lunchen och räddade allt (förklarar snart). Jag vaknade upp med ett illamående, huvudvärk och lite ont i magen (vid magsäcken). Man hade nästan kunnat tro att jag var ut och festade igår och att jag var riktigt bakfull, men det var jag ju såklart inte... jg är ju bara gravid, och då kan tydligen vad som helst hända. Tog mig med lite möda upp ur sängen och försökte äta lite, men fick ge upp ganska snabbt igen och gå och lägga mig. Hann precis tänka "vilken skitdag" när Anton kom hem på lunch och hade med sig posten upp. "Du har fått paket!" sa han.

Jag öppnade jättekuvertet och innuti låg 3 påsar djungelvrål, 2 påsar salt och blandat, 4 rör med salta kulor, 1 mascara och två små herrparfymer (av min favoritsort). Mamma tyckte synd om mig som hade abstinens (dom har nämligen inte salta godisar i det här landet) och paketet hade inte kunnat komma fram en bättre dag! Tack igen mamma... du är bäst! (Konstaterade förresten senast igår att jag måste köpa en ny mascara för den jag tog med är snart slut). Men mest tacksam är jag för godiset! Det är svårt när man helt plötsligt blir sugen på något som inte finns i landet! Nu ska jag väl klara mig tills vi kommer till sverige... hoppas jag :-)

Oj, så underbart!

Den här dagen hade alltså kunnat vara hur dålig som helst, men fick nu betyget godkänd trots att jag inte har vågat mig på att smaka godiset än (ska vänta tills jag mår bra och kan njuta av det). Bara att veta att det finns här är en stor tröst!

Anton var hem och vände efter jobbet. Han var förbi apoteket på vägen hem och köpte tillskott av kostfibrer i pulverform som ska hålla min mage i god kondition trots järntabletterna. När han kom hem vilade han 15 minuter, åt köttfärspaj och åkte vidare till träningen. Han är väl tillbaka efter 22.30 någon gång. Stackarn får aldrig ta det lugnt... men det känns kanske inte lika jobbigt just nu för det var löning idag (de får lön 2ggr/månad).

Imorgon åker vi med Andy och Kristina (och eventuellt Kara och Milla) till Glattzentrum för en shoppingtur och sedan har killarna match i Basel klockan 20.30. Mer om det kommer antagligen på söndag... Då har jag förhoppningsvis kommit ihåg att ha med mig kameran, så jag kan lägga ut några roliga bilder där det händer något också...

Tvättdag!

Idag är det den stora tvättdagen. Då gäller det att vara ledig så att man kan passa på. Vi har nämligen bara tvättid varannan torsdag (hel dagen iofs. men ändå). Varannan fredag och lördagar går sedan att boka, men då är det oftast upptaget redan långt i förväg. Man kan tvätta mellan 7-21 Därefter är strömen avslagen. Hela söndagen är strömmen också avslagen. I det här landet tar man verkligen vilodagen på allvar. Det går inte att göra något jobbigt här på söndagar... inte tvätta, inte hndla.. snart står det väl att det är förbjudet att städa på söndagar också. Hur hinner barnfamiljer få allt gjort? Är all fruar hemmafruar? Annars går det ju inte.

Hur som helst. Idag har vi tvättdag. I tvättstugan står en maskin och en torktmlare, så man saknar tvättstugan i umeå! Det var så skönt med tre masiker, 2 tumlare och ett jättetorkskåp!
Jag klagar i och för sig inte. Älskar väl inte direkt att tvätta, men tvättdagarna brukar vara ganska sköna. Köra igång en maskin, kolla på ett avsnitt Gilmore girls och sedan byta maskin.

Har 7 maskiner att tvätta idag. Första är klar om 2 minuter så jag måste springa ner och byta nu. Ikväll ska vi förresten åka till bern och se Kristofer Åström med Pascal. Det ska bli kul! Vi kommer hem sent inatt, så jag får berätta mer om det imorgon.

Hej då, så länge....

Gårdagen...

Det var sent innan vi äntligen kom hem igår, så därför kommer rapporteringen först idag.

Dagen i sig var väl inte så speciell... Anton jobbade, jag tog sovmorgon... Vid lunch kom Anton hem, och vi åt korvstroganoff och ris. Därefter följde jag med honom till gossau när han skulle hämta en leverans och han släppte sedan av mig i uster. Jag handlade, åkte hem, diskade undan litegrann, jagade ut 7 kryp som hade tagit sig in genom balkongdörren som stod öppen, och därefter började jag med middagen.

Vi har båda varit sugna på Antons mammas köttfärspirog ett bra tag och igår tyckte jag att det skulle passa bra med en god middag (så nära firande av "100 dagar till bebis" vi kom). Jag lagade köttfärspirogen och den blev bra! Anton kom hem efter att ha jobbat över. Slängde i sig mat, och därefter var vi tvungna att springa till bussen. Uster skulle nämligen spela en träningsmatch mot grasshoppers på bortaplan.

Inne i zürich mötte vi fler av spelarna och tog oss till hallen. Amanda, en flickvän till Antons lagkamrat Christoph, dök också upp så småning om. Hon hade sällskap av två kompisar, varav den ena hade en pojkvän i GC. Blandade känslor på läktaren vid målen med andra ord...

Matchen började hyfsat och uster kunde ta ledningen med 1-0 efter ett tag. GC svarade bara någon minut senare med att göra 1-1. 2-1 stod Anton för, mer eller mindre själv... Därefter dröjde det ett tag innan det hände något nytt...

Spelet var hårt. Högt över gränsen för vad som skulle vara tillåtet i sverige. GC började bli griniga och spelade fulare och fulre eftersom de inte riktigt hann med hela tiden. Under matchen hade en svensk elitseriedomare hittat 10-15 utvisningar. Det blev istället 1... för Uster. 2+10 minuter för osportsligt uppträdande. Varken spelare eller tränare vet vad han gjorde och frågade domarna som svarade "So ist das". Behöver jag säga att domarna var katstrofalt dåliga, även om man tar hänsyn till att de aldrig har dömt en match på NLA nivå. Tror de vanligtvis dömde 3:e eller 4:e ligan.

Om det är hårt spel men fortfarande schyst, så har jag inget emot det. Det jag stör mig på, som domarna här struntar i är tackligar i ryggen mot sargan, och igår även cross-checkingar och armbågar som flyger upp i ansiktet på motspelarna. Istället plockar de alltså ut en kille i Uster, som för övrigt är överdrivet artig både på och utanför planen och superreligös, eftersom han har betett sig osportsligt. Och detta helt utan att kunna motivera vad han har gjort.

Hur som helst. Uster spelade sämre i mitten av matchen. Men blev griniga och det hände inte mycket alls. De vaknade inte riktigt till liv igen förrän i mitten av 3:e då grasshoppers tog ledningen med 3-2. Då krigade Uster på ordentligt och man hade bollen på mållinjen flera gånger! Men inte ens när man tog ut målvakten för att spela 6 mot 5 lyckades man kvittera, och denna gång lönade det sig att grisa matchen igenom. Tråkigt, men livet är inte alltid rättvist.

Hade tänkt fota, men i stressen till bussen blev kameran liggande i hallen hemma. Lovar att ta med den oftare. Innan jag avslutar inlägget har jag lovat att skriva ner receptet för Christinas mexikanska köttfärspirog, för mamma var också sugen att testa. Här kommer det:

2 smördegar (fyrkantig)

300g köttfärs
1 gul lök (finhackad)
1 röd och grön paprika
1 vitlöksklyfta (pressad)
2 dl creme fraiche
½dl chilisås
1-2tsk chilipulver
1tsk salt
1krm svartpeppar
cayennepeppar (att smaka av med)

ägg till pensling

Snabb, lätt och gott!
Vi ska värma resterna idag till lunch.

100 dagar...

Idag är det "bara" 100 dagar kvar till beräknad förlossning! Det ska firas... Hur vet jag inte riktigt än, för kvällen kommer att spenderas i zürich på Antons match. Dom möter Grasshoppers ikväll...
Återkommer när dagen börjar ta slut.

Lyrisk igen...

Vi var på ultraljud idag igen. Fast först möttes vi av en sköterska som tog alla prover som skulle tas. Allt som gav svar direkt såg bra ut, resten får vi svar på inom ett par dagar. Därefter gick hon för att hämta läkaren. 2 minuter senare kommer hon tillbaka och ber så hemskt mycket om ursäkt. Läkaren var försenad med den förra patienten och vi skulla var tvugna att vänta (!?) ett litet tag. Hon erbjöd oss kaffe och te medan vi väntade och det tog vi gärna emot. (Speciellt jag som inte fick äta något innan proverna.) 1 minut senare var sköterskan tillbaka med en stor kopp kaffe och en kopp te.

Vana vid den svenska sjukvården förväntade vi oss att bli sittande ett bra tag, men tyckte ändå att det var snäll av dem att servera kaffe och te under tiden. Någon lång väntan blev det dock inte, utan vi hann knappt dricka upp innan läkaren kom in i rummet. Hon presenterade sig och frågade lite frågor om min hälsa. Jag berättade att jag har haft både huvud och nackvärk de senaste dagarna och hon skrev ut ett plåster med cyannepeppar som jag ska klistra på där jag har ont. Plåstret värmer och lindrar muskelvärk. Längtar efter att anton ska komma hem från träningen och klistra på dom!

Vi gick sedan in i ultraljudsrummet för ultraljud nr.4 (nr 2 i uster). Målet med undersökningen var att få en bättre bild av hjärtat, så att de kunde kontrollera det ordentligt. De ville även kolla att _ _ _ _ _ växer normalt och så att inte magen blivit större än den bör vara. Hon förklarade att vissa barn sväljer fostervatten (helt normalt) men klarar inte av att kissa ut det (inte normalt). Hon ville se att fostervattnet såg bra ut och att bebisens blåsa kunde fyllas och tömmas. Allt såg normalt ut, även om magen fortfarande är aningen större än vanligt. Det kan dock vara helt normalt och så länge de inte ser något på ultraljudet så är det helt ok. Vi ska göra ett nytt igen om 4 veckor. Hjärtat var också helt perfekt. De kan upptäcka defekter som är större än 3 mm. och de är bara dessa deffekter som kan ge barnet problem i framtiden. Tillväxten såg också mycket bra ut och det är en livlig liten rackare som rör sig där inne. Hjärtfrekvensen låg på 140bpm.

Huvudet låg långt ner även idag, så det var svårt att få ordentliga bilder. Man kan till och med se på magen att _ _ _ _ _ ligger långt ner... Vi fick i alla fall med oss en bild därifrån. En bild tagen underifrån som avslöjar könet mycket tydligt (åtminstone för ett tränat öga). Läkren märkte dock ut var vi skulle titta med en pil och förklarade vad vi såg. Hon tyckte inte att det fanns några som helst tveksamheter, utan kunde urskilja olika delar av könet. Ni får kika på bilden och avgöra om det är en tjej eller en kille (eller fråga oss om ni är riktigt nyfikna och ännu inte vet).


En annan rolig sak var att jag och två av läkarna jag träffade idag hade något gemensamt! Det var nämligen så tt både "min"läkare och läkaren som kikade in i slutet av besöket var gravida med ungefär lika stora magar som mig. Kul tyckte jag!

Efter sjukhusbesöket gjorde jag ett stopp på apoteket och fick ytterligare en överraskning. Det är nämligen så att medicin (som tex. mina järn och folsyretabletter) täcks av försäkringen! Oj, vad jag älskar det här landet! Firade både ultraljudet och "pengaförtänsten" med att besöka C&A och inhandla två stycken långärmade babybodys som var på rea. Betalade 35 kr (6 fr.) för dem/st.

Hårklippning och Ikeabesök...

Det är vad vi har sysslat med de senaste dagarna...

I söndags hade vi planerat att besöka Ikea, men eftersom allt är stängt på söndagar i detta land så gick det (av förklarliga skäl) inte så bra. Då tog vi tag i en annan sak som vi har tänkt göra länge... Nämligen att klippa håret på Anton. Efter att ha suttit och funderat ett tag och letat inspiration på internet så gick jag lös med saxen, och Anton såg lite orolig ut när han såg hur mycket hår som föll till marken. Får jag säga det själv så tycker jag att resultatet blev bra och Anton påstår att han är nöjd (även om jag är tveksam till om han skulle våga säga något annat)

Anton före och efter

I går däremot samlade vi kraft igen och åkte ut till Dietlikon & Ikea. Det var ganska sent på kvällen eftersom vi åkte när anton slutade jobbet, men det var skönt för då var det minde folk att trängas med. Vi var ute efter saker som står på våran "saker-som-kan vara-bra-att-ha-när-bebisen-kommer-lista". Vi var lite stressade eftersom vi kom fram 1,5 timme innan de skulle stänga och vi ville hinna äta också. Men det gick mycket bra och vi kändes oss jätte effektiva...

Detta är vad vi lyckades inhandla på 1,5 timme:

• Badbalja att bada _ _ _ _ _ i.
• Tvättlappar i frotte
• Baby-mobil
• Ungsformar
• Pajform
• 2 doftljus (vanilj och jordgubb)
• Kalles kaviar
• 2 burkar stenbitsrom (röd och svart) som för övrigt är billigare här än i sverige
• Anjuovisfileér (stavas det så)
• 1 kg räkor
  
• 1 kg kräftor

Ni kan kanske gissa att jag stod för en hel det av matshoppingen, och att det blir lyx med kräftor och räkmackor här några kvällar i framtiden :-)

Schnitzelbrot ohne zwiebeln, bitte....

Idag hade Uster en stor ungdomsturnering och herrlaget skulle hjälpa till med grillståndet och i cafeterian. Jag skulle egentligen jobba i grillen tillsammans med Olle, men han har ju inte kommit hit ännu, så jag fick med mig min kära hustru och vapendragare Jenny istället. Vi har stått och gjort Schnitzelbrot, Bratwurst och Cervelat från 13.30 till 17.00. Under tiden vi grillade så kom vi samtidigt på att dom har märkliga matvanor i det här landet. Till exempel så serverades Bratwursten med bröd, men inte direkt samma typ av bröd som vi är vana vid. Nej, här får man korven med en limpskiva...? Och sen har dom mage att skratta åt mig varje gång man frågar om ketchup till pasta bolognese...?

Schnitzelbrot är en annan underlig skapelse. En grillad köttbit, som påminner om en mindre variant av flintastek. Denna serveras i ett bröd av mjukkaka-liknande sort tillsammans med lök, saltgurka och cocktailsås. Låter ganske skumt, men det var faktiskt riktigt gott. (Självklart åt jag en utan den där äckliga gurkan. Jag vet att jag snart är 26, gift och snart pappa och att man borde vara så pass mogen att man kan smaka allting....men jag drar min gräns vid saltgurka. Har dock fått vuxenpoäng för att jag åt spenatsoppa idag, som dessutom var ganska så gott faktiskt..)

Nu ska vi ta det lugnt, lägga oss i sängen och titta på Gilmore Girls och njuta av att vi har en spelledig helg i helgen. Sista två helgerna har gått åt helt och hållet då jag har haft först en träningshelg och sen en cup-helg. Det är skönt att vara ledig. Morgondagen blir nog oxå ganska lugn, blir förmodligen att åka in till Zurich. Kanske ska vi på Zurich Zoo, men vi får se om vi orkar. Sov gott. Over and out. Viel spass, bis später.

Nya bilder

Nu är magbilden uppdaterad, även om den blev något mörk. Så brun är jag inte.

Vi har även lagt upp några nya bilder i vårt fotoalbum på pixbox.

Ny träningsmatch med värdelöst motstånd.

Gårdagskvällen spenaderades i en liten stad vars innebandylag spelar i ersteliga (med andra ord tredjeligan). Anton och hans Uster var nämligen där för att spela träningsmatch.

Som alltid var inledningen lite seg men efter ungefär 10 minuter lyckades Uster göra 1-0. Därefter dröjde det inte länge innan det var kvitterat. Uster kunde åtminstone gå till första pausen med en 2-1 ledning som man lyckades skapa under ett powerplay... Så här längt var motståndarna med i matchen även om Uster tydligt var det bättre laget.

Anton ser skeptisk ut (kritisk till domarinsatsen kanske?) =)

I den andra perioden började dock siffrorna rinna iväg och Uster visade (utan att imponera spelmässigt) att de var 2 klasser bättre.

1-6 efter 16.18 i andra perioden

Matchen slutade 10-2 till Uster och man fick åka hem med ytterligare en seger mot ett lag i en (denna gång två) sämre division(er). Detta var den 4 träningsmatchen utanför ustermer cup. Samtliga mtcher innan denna spalades mot NLB-lag och nu då denna mot ett ännu sämre lag. Är det verkligen en bra idé att spendera hala försäsogen med att möta lag som man bör vinna stort mot. Vore det inte bättre att spela matcher mot lag som håller samma klass, så kanske matcherna ger lite mer utvecklingsmässigt!? Nästa vecka får Uster äntligen möta ett NLA-lag. Då blir det grasshoppers på bortaplan. Ska bli kul att se hur laget står sig mot ett "bra lag".

Magen gillar...

Nu börjar jag få en synlig kula på magen. Det är hur mysigt som helst, förrutom då man ska sova! Jag som är van att alltid sova på mage har verkligen jättesvårt att sova vissa nätter. Jag får dessutom halsbränna av att sov på rygg och hittar ingen skön sovställning alls ibland. Vissa kvällar somnar jag hur lätt som helst. Däremot vaknar jag mellan 4 och fem varje natt och då börjar det sparkas ordentligt. Man ser hur magen rör på sig, och jag tycker att det är hur mysigt som helst! Blir så glad varenda gång. Däremot är jag tacksam för alla tips ni har för att kunna sova lättare... Det blir mindre och mindre sömn för varje vecka som går...

Har börjat se Gilmore girls från början och jag trodde först att det bara var en tillfällighet att det sparkar som mest medan jag ser på det. Nu är jag helt säker på att det är mer än en tillfällighet. Varenda gång signatur melodin börjar spela så börjar sparkarna. Tror att _ _ _ _ _ gillar Gilmore girls lika mycket som jag :-)

En annan sak som brukar få igång sparkarna är om Anton pratar och klappar magen samtidigt. Det känns så mycket närmare när man känner att _ _ _ _ _ är medveten om vad som händer här ute och när det går att få "kontakt".

15 veckor och 3 dagar till bf. Det ska jag nog stå ut med även om det börjar kännas lite tungt när man inte kan sova om nätterna.... Tycker synd om Anton också. När jag är trött blir jag lätt grinig, och det tillsammans med graviditetshormoner är inte att leka med. Det hjälper kanske lite att jag vet om det, men jag tänker ju inte på det just då jag är som tjurigast.

Ska be Anton filma magen någon dag så ska ni få se hur mycket rörelserna syns... Helt otroligt sött :-)

Nu ska jag förbereda lunchen. Det var allt för nu!

cupen (forts.), problem nr.2 (forts.) samt en trevlig kväll

Matchen mot Chur gick väl inte så bra kan man väl lugnt säga. Uster spelade lika dåligt som de gjorde mot WASA igår. Skillnaden var att Chur var bra. Det var inte WASA. Efter 15 min var ställningen 5-0 till Chur. Jag frågade Anton efter matchen om han ville ha en matchbedömning av sin fru eller av innebandykritikern. Han valde kritikern, och då kommer min syn på matchen utan censureringar.

Efter 3-0 var förstakedjan bänkad i nästen 1 period. Helt fel av tränaren att ta den enkla vägen ut istället för att analysera vad som inte fungerade. Men han kände sig nog tvungen att göra någonting snabbt. Problemet var att man hade helt nya formationer idag, och de fungerade inte! 3 målsskytten från igår var idag bänkad utan anledning. Man hade flyttat om forwards lite hur som helst och det medförde att vissa kedjor bestod av 2 skyttar medans någon blev helt utan. Genom att bänka en hel femm och spela vidare med 2 som inte heller fungerade åstadkom man ingenting framåt, men släppte in 2 bakåt. När det blev paus var jag säker på att han skulle göra förändringar, men icket! Dom kom ut och fortsatte likadant som i slutet av första. 10 minuter till gick innan han insåg att det inte fungerade och man satte in alla 3 femmor igen. Det var positivt för laget, för nu orkade man mer och ingen ville sitta så man kämpade på lite bättre i tredje perioden. Det gav utdelning. 5-1! Man tappade dock in ett enkelt mål i slutet av perioden och det stod 6-1.

Tredje peridoen var svängig. Ena stunden spelade man jättebra. I nästa var det pinsamt dåligt. Det var alldeles för lite avslut från Usters sida och för mycket gnäll och fokus på småsaker.Den enda ljuspunkten i matchen var domarna. Jag har klagat så mycket på domarna här nere, men dess två gjorde en bra insats (även om jag inte tror att Anton skulle hålla med). Visst gjorde de ett par misstag! Men de höll en jämn nivå hela matchen, de gjorde inga avgörande misstag och gav ett mycket seriöst intryck. Spelarna i Uster klagade däremot till sig en utvisning som naturligtvis gav Chur ett mål till. Smart killar! Om de hade fokuserat lika mycket på matchen som på domarna hade matchbilden sett helt annorlunda ut. Ska Uster ha en chans i år måste de bli bättre på att inte ge upp när det går dåligt utan behålla fokus på spelet. Dessutom måste de sluta bestämma hur det ska gå i förväg och istället gå in med inställningen att de ska göra sitt bästa varje gång!

Matchen slutade slutligen med förlust: 9-5 efter 1 mål av anton, 1 av kara och senare två av andi i powerplay. Alltså ett av svensken, ett av finnen och två av tysken. Bra med utlänningar ibland :-P Men jag tror inte någon av spelarna i Uster kan se tillbaka och vara stolt över dagens insats! Man hade behövt 1 poäng för att nå final men lyckades inte och cupen tog slut för Uster i och med denna match.

Jag hade hur som helst trevligt på läktaren med Andis tjej Christina och hennes syster. Efter matchen tänkte vi gå på Usterfest. Marknad, tivoli, öltält osv. Efter lite tjurande på läktaren av två halvgriniga pojkvänner åkte vi hem och bytte om och därefter träffades vi på Usterfest. Det var Jag, Anton, Christina, Andi, Nadia och hennes kille (som vi inte vet namnet på). Vi kikade oss snabbt omkring, men beslutade oss för tt gå och äta pizza och prata på en pizzeria i närheten. Det var riktigt trevligt! Christina undrade om jag hade lust att följa med och shoppa i rappersvil någon dag, och det tackar man ju inte nej till :-).

När vi skulle gå hemåt sa vi hejdå till alla på deras sätt. En massa pussande med andra ord. Men då är vi tillbaka på problem nr. 2 som jag skerv om tidigare. Jag trodde jag visste hur det där fungerade, men nej! Min nya teori är att Andi pussar man en gång för att han är tysk och inte schweizare. Tjejer kan också hälsa med 1 puss, men bara om man är riktigt nära kompisar och då ger man en snabb puss på munnen (enligt Anton i alla fall). I övriga fall är det nog 3 pussar som gäller om man "känner" varandra någorlunda. Vi har i alla fall konstaterat att det är trevligt och att det känns mer uppriktigt när de önskar någon lycka till eller säger ha det bra...

Nu är det sovdags för oss även om klockn inte är så mycket. Vi är helt slut båda två och imorgon börjar Anton jobba på riktigt...

Sov gott!

Gratulationer och Ustermer cup

Då börjar vi med ytterligare en dubbelgratulation. Än en gång fyller mina och Antons släktingar år samtidigt...

Grattis till vår småbröder Oscar och Johan som idag fyller 20år! Stora grattiskramar från Uster!

Sedan går vi över till Ustermer cup som spelas här i uster i helgen. Det är 8 lag som medverkar. 6 NLA lag och 1 NLB lag samt U19-landslaget. Igår spelades 8 gruppspelsmatcher, men eftersom det är två grupper som spelar i olika hallar så kan jag bara meddela hur det går i grupp A som består av UHC Uster, Chur Unihockey, Aligator Malans samt WASA (nlb-laget).

Match nr. 1 var mellan UHC Uster och WASA. En match som Uster lätt skulle vinna, men det blev inte riktigt som det var tänkt. Uster sov hala första perioden (förrutom ett par byten som faktiskt resulterade i två mål av lagets yngste spelare Rafael Bergweger född -88, efter pass av Anton). Ställningen i första periodpausen var 2-1 och spelet var långt ifrån högklassigt. Man fokuserade mer på domarna (som återigen var riktigt dåliga i jämförelse med svenska domare). Anton hamnade i några lite väl heta "diskussioner" med domarna och jag väntade mig en utvisning, men precis som i spelet, så tillåter domarna vad som helst.

Period två var inte lika långsam som den första, men man tappade bollar och verkade mycket ofokuserade även nu. Efter periodens slut var ställningen 2-2.

Tredje perioden såg bitvis lovande ut, och uster tog återigen ledningen efter ett mycket snyggt solomål av Andi. Men matchen slutade trots det 3-3 efter en riktig markeringsmiss i slutet av perioden. Det blev sudden, men där kunde Uster enkelt avgör efter bara 1 minut och 18 secunder genom David Kaufmann.

Därefter spelade Chur mot Malans och sedan mot WASA. Det var ganska lågt tempo i matcherna men spelet såg mycket bättre ut än det gjorde för Uster och jag hann bli lite orolig. Chur, med Johan Karinen från Skellefteå, förlorade med 3-1 mot Malans, men vann med 5-4 mot WASA.

Klockan 20.00 var det sedan dags för Uster att spela sin andr match. Motståndare var Malans (som för övrigt är ett topplag i NLA). I Malans spealar svensken Johan Andersson (tidigare storvreta) men han är skadad för tillfället, och jag fick sällskap av både honom och Johan Karinen på läktaren.

Usters spelarbänk. Anton längst til höger

Matchen drog igång och det var en mycket bra match. Man tog vara på de chanser man fick och allt som Uster gjorde "fel" på morgon gjorde man nu rätt. Det var en jämn match! Efter första perioden var ställningen dock 2-0... till Uster!

Period två såg ut som period ett. En bra innebandymatch, men tempot var inte så högt. Kanske berodde på att det var den andra matchen för dagen för båda lagen? Efter en frislagsvariant kunde Malans lägga in sin första boll i matchen och ställningen var 2-1 när perioden tog slut.

Period tre började likadant som de andra två, men ju längre in i perioden de kom, destomer fick man se av Uster. De hade inte fler lägen eller fler skott, men de hade fler skott på mål och bättre lägen. Det gav tillslut resultat! Första femman spelade klapp-klappspel och Bergweger fick göra sitt 3:e mål för dagen efter pass av lagkaptenen Pascal Sigg. Anton påstår dock att Bollen var inne redan innan Bergweger rörde i bollen (det var gränsfall) eftersom det skulle innebära ett assist för honom. Mål var det i alla fall och nu hade samtliga femmor i Uster gjort mål denna match. Malans försökte förgäves komm ikapp. De tog ut målvaketen, men det resulterade bara i att Uster kunde lägga in 4-1 i öppen kasse och därmed ta hem segern.

Idag möter Uster (och Anton) Chur (och Johan) klockan 13.30. Johan sov hos oss inatt och de värmde upp tillsammans imorse innan de promenerade til hallen. Uppvärmningen bestod av en ordentlig frukost och tv-spel... Vi får se om de tar matchen idag på lika stort allvar som de tar tv-spels matcherna. =)

De två bästa lagen i gruppen spelar vidare. Två möten tvåan i grupp B och gör upp om 3:e priset. Ettan möten den andra ettan i final. Om Uster vinner idag är de garanterade att spela i final. Vinner de på sudden, så räcker det också. Tar de 1 poäng så går de vidare, men då beror de på andra resultat ifall de blir etta eller tvåa. Håll tummarna nu!